Europeiska insatser för internationell fred och säkerhet, ESFP

En av EU:s viktigaste målsättningar, som den uttrycks i unionsfördraget, är att bevara freden och stärka den internationella säkerheten. Genom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken arbetar alla unionens medlemmar tillsammans på många olika sätt för att bidra till det internationella fredsarbetet. En sådan möjlighet är att genomföra olika typer av civila och/eller militära fredsfrämjande insatser i kris- eller konfliktdrabbade områden.

Olika krishanteringsuppgifter

Detta EU-samarbete kallas för den europeiska säkerhets- och försvarspolitiken (ESFP). EU:s fredsfrämjande insatser kan ha olika uppgifter i ett konfliktområde, som till exempel:

  • stöd till uppbyggnad av ett fungerande och demokratiskt polisväsende
  • militära fredsbevarande uppgifter
  • övervakning av vapeninsamling och demobilisering av tidigare stridande parter
  • stöd för gränsövervakning
  • fredsframtvingande uppgifter
  • stöd för uppbyggnad av ett fungerande och demokratiskt rättsväsende

Ofta kan en insats ha flera olika uppgifter, ibland samtidigt och ibland skiftande över tid beroende på hur konflikten utvecklas. Sedan år 2003 har unionen inlett, och i vissa fall redan avslutat, ett stort antal både civila och/eller militära insatser, bland annat på Balkan, i Mellanöstern, Afrika och Sydostasien. Sverige har bidragit med personal till alla insatser.

Den svenska synen

Den svenska regeringen ser mycket positivt på utvecklingen av unionens krishanteringsförmåga. Dagens säkerhetspolitiska problem kräver allt mer komplexa lösningar. Därför är det viktigare än någonsin att samarbeta med andra länder som, precis som Sverige, har viljan och resurserna som krävs för att kunna ge ett mångsidigt och effektivt stöd till områden som präglas av krig och konflikter. EU har ett solidariskt ansvar att ge sitt bidrag till fredsarbetet i oroliga delar av världen. Förmågan att genomföra civila och militära fredsfrämjande insatser är en viktig del av detta arbete.

Sverige är också pådrivande för att EU:s säkerhetspolitik, liksom vår nationella säkerhetspolitik, ska genomsyras av ett konfliktförebyggande perspektiv. Unionens arbete för att förebygga väpnade konflikter bygger på det program som antogs vid EU-toppmötet i Göteborg i juni 2001. Programmet innehåller konkreta åtgärder för hur EU, i nära samverkan med FN och regionala organisationer, bättre ska kunna förhindra väpnade konflikter.

Kvinnor, fred och säkerhet

Sverige har även, inom ramen för den europeiska säkerhets- och försvarspolitiken, framgångsrikt drivit frågan om FN:s säkerhetsråds resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet. En handlingsplan för att genomföra resolutionens principer i alla EU-insatser har antagits. Handlingsplanen är också ett bidrag till EU:s jämställdhetsarbete. En uppförandekod för personal i EU:s krishanteringsinsatser har också utarbetats. Dessutom har EU börjat skicka med jämställdhetsrådgivare till vissa av sina missioner.