Tal
24 januari 2001
Anna Lindh

Utrikesministerns presentation i Europaparlamentets utrikesutskott av Sverige ordförandeprogram

Talet hölls i egenskap av ordförande i EU:s ministerråd

Herr ordförande, ärade ledamöter,

Det är med stor glädje jag är här för att tala om det svenska ordförandeprogrammet och allmänna rådets möte som avslutades idag. Jag ser fram emot en kontinuerlig och nära dialog med er, och efter varje möte med allmänna rådet kommer jag eller kabinettssekreterare Hans Dahlgren att rapportera till er.

I det svenska ordförandeskapets arbetsprogrammet lyfter vi särskilt fram tre områden, tre E:n - Enlargement, Employment, Environment. Statsminister Göran Persson redogjorde förra veckan i Parlamentet för hela programmet. Här kommer jag att tala om:

utvidgningen, där vi efter Nice med full kraft driva förhandlingarna framåt säkerhets- och försvarspolitiken, där vi har i uppdrag att försöka nå ett avtal med NATO
de utrikespolitiska frågorna, där vi går mot en effektivisering av EU:s externa åtgärder, och den spännande diskussionen om Europas framtid.

Men EU:s utrikespolitiska agenda kan inte förutses i detalj:

I Mellanöstern är fredssamtalen inne i ett kritiskt läge
I Kongo kan utvecklingen antingen gå mot en fredsprocess eller mot fortsatt sönderfall
I El Salvador står invånarna på nytt inför återuppbyggnad efter en naturkatastrof

När Sverige nu för första gången tar över ordförandeskapet i EU kommer jag som ordförande i allmänna rådet att göra mitt yttersta för att, i nära samarbete med Parlamentet och Kommissionen, med full öppenhet, driva hela agendan framåt - i hela unionens intresse.
- - - -
Vårt främsta mål är EU:s utvidgning, där vi nu konkret ska ta oss an den historiska uppgiften att ena Europa efter världskrigen och det kalla kriget. Alla 15 medlemsländer, kommissionen och Europaparlamentet är överens om behovet av att accelerera takten i förhandlingarna., vilket är en styrka inför det fortsatta arbetet.

Sveriges målsättning är att bana väg för ett genombrott i medlemskapsförhandlingarna. Inför toppmötet i Göteborg vill vi ha:
öppnat så många kvarvarande kapitel som möjligt, helst alla, för de bäst förberedda länderna, stängt så många kapitel som möjligt utifrån varje lands förutsättningar, påbörjat diskussioner på några av de riktigt svåra områdena, och i enlighet med Nice-slutsatserna fastställt riktlinjer för utvidgningsprocessens framgångsrika slutförande.

Detta är en tuff målsättning. Förväntningarna är höga, inte minst i kandidatländerna. Det är centralt för unionens trovärdighet att vi förmår att leva upp till våra ambitioner och här är Europaparlamentets pådrivande roll central.

Herr ordförande,

EU är internationellt en ledande förkämpe för de mänskliga rättigheterna och Parlamentets engagemang spelar där en betydelsefull roll. Vi kommer att aktivt driva på arbetet, inte minst i FN:s kommission för de mänskliga rättigheterna. Vi kommer att lägga förslag för att uppmärksamma situationen i enskilda länder, där så är motiverat. Vi kommer att lägga förslag om barnets rättigheter. Vi kommer att lägga förslag om avskaffande av dödsstraffet i hela världen. Vi kommer att ta upp frågan i dialogen med den nya amerikanska administrationen.

När det gäller arbetet mot tortyr vill vi att ta fram gemensamma riktlinjer motsvarade de som allmänna rådet antog 1998 om avskaffande av dödsstraffet.

Mänskliga rättigheter och demokrati hänger globalt nära samman med fred och utveckling. EU måste därför fördjupa samverkan med FN – och med OSSE. Vi avser att föra en nära dialog med generalsekreterare Kofi Annan - också när det gäller konfliktförebyggande och krishantering, som är Europas största säkerhetspolitiska utmaning idag.

Effektiv krishantering förutsätter militära och civila instrument. Framsteg måste göras parallellt vad gäller den civila och den militära förmågan. Vi ger hög prioritet åt att genomföra Europeiska rådets beslut i Nice med målsättningen att EU skall bli militärt och civilt operativ så snart som möjligt under år 2001.

På den militära sidan handlar det främst om att inrätta de permanenta strukturerna samt att arbeta vidare med kapacitetsmålen, samarbetet med Nato och med länder utanför EU.

På den civila sidan kommer vi att konkretisera insatserna, först inom polisområdet, där en särskild konferens om kapacitetsmålen ska hållas. Konkreta mål skall också utvecklas för rättsväsende, civil administration och räddningstjänst.

Parallellt med EU:s krishanteringsförmåga måste vi utarbeta en samordnad och effektiv EU-politik när det gäller konfliktförebyggande. Parlamentet har här en viktig roll och jag skulle vara intresserad av att få era synpunkter inför det fortsatta arbetet och det program om konfliktförebyggande vi tänker presentera i Göteborg.

På Allmänna rådet igår tog vi beslut om att permanenta KUSP, Militärkommittén och Militära Staben. När det gäller konsultationerna och samarbetet med NATO kommer möten att hållas med KUSP och NAC minst tre gånger och på ministernivå minst en gång per ordförandeskap.

När det gäller unionens externa åtgärder uttryckte utrikesministrarna igår sitt stöd för kommissionens reformansträngningar samt betonade vikten av att samordningen mellan Gemenskapens instrument förbättras. Därutöver diskuterade vi även principer för fördelningen av resurser samt metoder för hur Unionen lättare skall kunna omdisponera åtaganden och effektivisera utbetalningar av anslagna medel.

Herr ordförande,
Ryssland är av stor betydelse för hela Europas framtid. Ett fördjupat samarbete mellan EU och Ryssland är av högsta prioritet. Samtidigt måste våra förbindelser präglas av uppriktighet och konsistens, och beredskap att kritisera när så är befogat. Det gäller t ex utvecklingen i Tjetjenien som fortsätter att ge anledning till djup oro. Det gäller också den oberoende opinionsbildningen i Ryssland. EU:s budskap måste vara att ett genuint partnerskap måste vila på en gemensam värdegrund. Ordförandeskapets ambition är att fullfölja en Rysslandspolitik inriktad på samarbete och uppriktighet, i syfte att nå en ökad förutsägbarhet och stabilitet i våra relationer. Konkret vill vi se en fördjupad politisk och ekonomisk dialog, ett utvecklat samarbete för att förebygga konflikter, hantera kriser och främja nedrustning och icke-spridning. Vi vill främja Rysslands integration i världsekonomin, bland annat genom stöd till Rysslands WTO-anpassning. Vi vill öka samverkan för att hantera hoten mot miljön och från den organiserade brottsligheten. Vi vill se fortsatt stöd till reformer i Ryssland, inte minst för att stärka det civila samhället. Detta är en process där båda sidor har ett ansvar och de politiska förutsättningarna måste vara de rätta.

Den Nordliga Dimensionen har nära anknytning till Rysslandssamarbetet och syftar till att främja samarbetet med våra nordliga grannländer. Nordliga dimensionen skall nu permanentas och integreras i EU:s ordinarie verksamhet och regelbundet följas upp.

Som ordförande ämnar vi fokuserar särskilt på miljö inkl. kärnsäkerhet, kampen mot internationell brottslighet och Kaliningrads situation – frågor som har stor betydelse för Unionen som helhet.

Västra Balkan kommer fortsatt att stå högt på EU:s dagordning. Vårt engagemang kommer att vägledas av Zagreb-toppmötets slutsatser och EU:s regionala ansats. Vi kommer att driva på och fördjupa SA-processen. Förhandlingarna med Kroatien bör avslutas under vårt ordförandeskap och avtalet med den före detta jugoslaviska republiken Makedonien undertecknas. Vi vill se framsteg i riktning mot SA-förhandlingar med Albanien, Bosnien och Hercegovina och Förbundsrepubliken Jugoslavien. Vi kommer att fortsatt nära följa och stödja den demokratiska utvecklingen. Regionen kommer att ställa krav på ett betydande finansiellt stöd från EU.

När det gäller Mellanöstern kommer vi att göra allt vi kan för att bidra till att föra fredsprocessen framåt på alla de tre spåren: Israel-palestinierna, Israel-Syrien och Israel-Libanon.

Allmänna rådet tackade president Clinton för hans insatser och utick från att president Bush kommer att ägna lika mycket tid åt fredsprocessen. Mot bakgrund av sin deklaration från Berlin 1999 vädjade Rådet till båda sidor att stoppa våldet och fortsätta förhandlingarna med beaktande av Säkerhetsrådets deklarationer 242 och 338. Rådet gav fullt stöd till de pågående förhandlingarna i Taba. Blockaden mot de palestinska områdena måste omedelbart upphöra. Rådet bekräftade EU:s önskan att bidra till fredsprocessen och gav fullt stöd till ordförandeskapet, Höge Representanten och EU:s särskilda sändebud att vara i nära kontakt med parterna och med den nya amerikanska administrationen om det fortsatta arbetet med fredsprocessen. En trojkademarche har vidare överlämnats till Israel där EU önskar få omedelbar försäkran att dödande utan rättslig prövning inte är israelisk policy.

Vi vill stärka Barcelonaprocessen för fred och utveckling runt Medelhavet genom att stärka den politiska dialogen om mänskliga rättigheter, rättsstaten, demokrati och jämställdhet och främja handell och utbyte.

I Afrika vill vi verka för att förstärka och främja EU:s gemensamma politik rörande konfliktförebyggande och krishantering. Vi kommer att lägga särskild vikt vid Stora sjöregionen, utveckla samarbetet med de enskilda organisationerna och verka för en effektivisering av EU:s stöd för demokratiutveckling.

Allmänna rådet igår fördömde mordet på president Kabila och underströk vikten av eldupphör och att nå en framförhandlad fredsprocess, rättvis för alla parter, med respekt för DRK:s territoriella integritet på basis av Lusaka-avtalet. Rådet beslutade att ge EU:s särskilda sändebud, Aldo Ajello, i uppdrag att resa till regionen och föra fram dessa budskap.

Vi kommer att fortsätta en nära dialog med EES-länderna utanför EU och verka för införlivande av relevant gemenskapslagstiftning.

USA har i dagarna fått en ny administration under ledning av president George Bush. Vi vill utveckla och fokusera på de transatlantiska förbindelserna. Statsminister Göran Persson har redan inbjudit presiden Bush till ett toppmöte i Sverige. Samarbetet med USA och även med Kanada bygger på EU: s starka värdegemenskap med dessa länder. Det transatlantiska handels- och investeringsflödet det största i världen. Det är viktigt att inte låta handelsproblem överskugga långsiktiga samarbetsfrågor. Att förstärka länken mellan Europa och USA är därför av grundläggande betydelse för bägge parter och för världen i övrigt.

EU:s relationer med Asien är viktiga för det svenska ordförandeskapet, inte bara på grund av regionens ekonomiska potential utan även för att främja demokrati, mänskliga rättigheter, miljöhänsyn och global säkerhet. Viktiga uppgifter är att fördjupa MR-dialogen mellan EU och Kina och att aktivt verka för att Kina och Taiwan blir WTO-medlemmar. Betydelsefulla möten skall hållas med såväl Japan, Kina, Indien och inom ramen för ASEM. Den politiska utvecklingen på koreanska halvön, i Burma och i Indonesien följs nära av ordförandeskapet med målet att EU ska kunna bidra till de försonings- och demokratiseringsprocesser som inletts.

Det svenska ordförandeskapet kommer att betona fred, demokrati och mänskliga rättigheter i unionens förbindelser med Latinamerika och Karibien. Att ytterligare stärka Unionens politiska och finansiella stöd för fredssträvandena i Colombia är en viktig uppgift. Utifrån unionens gemensamma ståndpunkt kommer utvecklingen i Kuba att följas noga . De ekonomiska relationerna mellan EU och Latinamerika erbjuder en betydande potential för tillväxt och utveckling. Vi kommer som ordförande i EU att prioritera frihandelsförhandlingarna mellan EU och Mercosur respektive Chile.

När det gäller El Salvador uttryckte Rådet sin sympati med offren och klargjorde att EU svarat direkt med stödinsatser och kommer att fortsätta att möta de långsiktiga behoven.

Avslutningsvis, vill jag ta upp den fråga som efter utvidgningen kommer att vara viktigast för EU och för dess medborgare under de kommande åren– diskussionen om Europas framtid.

Sverige har tillsammans med Belgien fått Europeiska rådets uppdrag att dra upp riktlinjerna för den process som slutligen ska leda fram till en ny regeringskonferens 2004. Det är med stor ödmjukhet vi tar oss an detta viktiga uppdrag, och med ambitionen att få till stånd en bred, alleuropeisk – i ordets egentliga betydelse – om de stora framtidsfrågorna. Deklarationen från Nice är tydlig: Vi ska göra det tillsammans med det inkommande belgiska ordförandeskapet och kommissionen och med deltagande från Europaparlamentet. Jag tror att Parlamentet kan vara en motor när det gäller att stimulera – och fullt ut delta i - en bred europeisk debatt. Vi hoppas på en nära samverkan med er och kommer att hålla Parlamentet noga informerat om alla mått och steg vi vidtar.

Jag tror att vi nu först måste anstränga oss för att få en så bred debatt som möjligt – och nå ut till civila samhället, till universitet och NGO:s, till ungdomar och engagera de enskilda medborgarna i diskussionen. Även kandidatländerna bör involveras. Genom att använda modern teknik kan komma i direkt dialog med medborgarna. Öppenhet och transparens kommer att vara honnörsord. För en gångs skull har vi tid – och i ska ta oss den tiden istället för att genast definiera och organisera debatten. Jag hoppas att vi initialt får se en mängd olika initiativ, både på nationell och europeisk nivå, som också kommer att vägleda oss hur de fortsatta formerna kommer att bli.