Skrivelsen "Demokratipolitik"
Den 17 mars 2004 överlämnade regeringen skrivelsen Demokratipolitik (skr. 2003/04:110) till riksdagen. Bakgrunden är att regeringen i januari 2002 överlämnade propositionen Demokrati för det nya seklet (prop. 2001/02:80) till riksdagen, med mål och åtgärder för att värna och fördjupa den svenska demokratin. Målen antogs av riksdagen. I budgetpropositionen för 2004 utlovade regeringen att en skrivelse till riksdagen skulle lämnas under våren 2004.
Skrivelsen är uppdelad i två delar. I den första delen beskrivs och analyseras den svenska demokratins utveckling efter 2002 i förhållande till målen för att värna och fördjupa den svenska folkstyrelsen. I skrivelsens andra del presenteras demokratipolitikens fortsatta inriktning och de områden som bör prioriteras i syfte att långsiktigt verka för målen om ett ökat och mer jämlikt medborgerligt deltagande. I denna del presenteras också några nya insatser som regeringen avser att vidta.
Demokratins utveckling efter 2002 i förhållande till målen för att värna och fördjupa den svenska folkstyrelsen
Nedan följer exempel på utvecklingen efter 2002 i svensk demokratipolitik:
- Trenden med ett minskat valdeltagande fortsatte i och med de allmänna valen 2002. Dock var minskningen mellan 1998-2002 avsevärt mindre än mellan 1994-1998.
- Valdeltagandet ökade bland vissa kommuner och landsting. Flera av de kommuner och landsting där valdeltagandet ökade hade genomfört insatser, ex. demokratiprojekt, för att öka valdeltagandet.
- Den sociala representativiteten bland kvinnor, utrikes födda och ungdomar har förbättrats på lokal nivå.
- Deltagandet i icke-traditionella former för inflytande har ökat t.ex. när det gäller att skriva insändare och artiklar i tidningar, underteckna upprop etc.
- Deltagandet i traditionella kanaler för inflytande har minskat t.ex. när det gäller medlemmar i politiska partier etc.
- Medborgarförslag har införts av många kommuner och några landsting.
- Andelen kommuner och stadsdelar med olika former av lokala inflytandefora för ungdomar (ungdomsråd etc.) har mer än fördubblats sedan 1997.
- Skillnader mellan mäns och kvinnors politiska engagemang minskar.
- En ökad andel landsting har avsatt särskilda medel för demokratiarbete, infört demokratiutvecklare och demokratiberedningar.
Demokratipolitikens framtida inriktning
Demokrati förutsätter respekt för och förverkligande av de mänskliga rättigheterna. Samtidigt förutsätter de mänskliga rättigheterna ett demokratiskt styrelseskick och stärks av en demokrati baserad på ett brett medborgerligt deltagande. Demokratipolitiken bör enligt regeringen därför i fortsättningen omfatta både insatser för ett ökat och mer jämlikt medborgerligt deltagande och insatser för att främja de mänskliga rättigheterna.
I det fortsatta arbetet avser regeringen att än mer än i dag betona vikten av ett deltagande mellan valen. Politiken ska även präglas av ett rättighetsperspektiv där utgångspunkten ska vara den enskilda individen. Det kommer även att vara en prioriterad fråga att tydliggöra betydelsen av den ytterligare nivå för politiskt inflytande som EU-medlemskapet innebär.
