Propositionen "Demokrati för det nya seklet"
Den 4 april 2002 antog riksdagen regeringens proposition Demokrati för det nya seklet (prop. 2001/02:80). I propositionen presenteras en långsiktig strategi för att värna och fördjupa den svenska folkstyrelsen.
Strategin utgör en av hörnstenarna i den samlade demokratipolitik som regeringen aktivt har bedrivit sedan 1998. Syftet är att värna den representativa demokratin samt att stimulera ett medborgardeltagande även mellan de allmänna valen.
Bakgrunden till att det lagts en demokratiproposition är att regeringen sett problem med den svenska demokratins funktionssätt. Detta uttrycker sig framför allt i form av marginalisering, utanförskap och passivitet. Valdeltagandet i 1998 års allmänna val till riksdagen var det dittills lägsta i modern tid (81,4%). De politiska partierna har problem, det finns färre medlemmar och färre aktiva. Unga, personer med utländsk bakgrund och arbetslösa har ett lägre deltagande i de traditionella kanalerna för inflytande än övriga befolkningen. Medborgarna visar politisk misstro. Antidemokratiska krafter gör sig gällande. Samtidigt finns det tecken på goda förutsättningar för en levande demokrati. Exempelvis uppger omkring var sjätte person att de kan tänka sig att åta sig ett förtroendeuppdrag. Vissa former av politisk aktivitet ökar, tillfälligt frivilligarbete ökar och tilltron till demokratin som styrelseskick är högt.
Mål
Regeringen har formulerat fyra långsiktiga mål för demokratipolitiken:
- Valdeltagandet ska öka väsentligt i de nationella och kommunala valen liksom i valet till Europaparlamentet.
- En ökad andel av medborgarna ska inneha någon form av politiskt förtroendeuppdrag. Antalet personer som någon gång i livet har innehaft ett politiskt förtroendeuppdrag ska också öka.
- Medborgarna ska ges bättre möjligheter än i dag att delta i och påverka den politiska processen. Andelen medborgare som deltar ska också öka.
- Medborgarnas möjligheter att påverka den politiska processen ska bli mer jämlika än de är i dag. Andelen ungdomar, arbetslösa och personer med utländsk bakgrund som deltar i den politiska processen ska öka.
