Tid för demokrati

Regeringen har under åren 2000-2002 genomfört ett långsiktigt utvecklingsarbete för den svenska demokratin. Utvecklingsarbetet benämndes "Tid för demokrati" och för detta avsattes 35 miljoner kronor under åren 2000-2002. Syftet med Tid för demokrati var att utveckla demokratin på lång sikt och skapa förutsättningar för att öka medborgarnas aktiva deltagande i de politiska beslutsprocesserna och i samhällslivet i övrigt.

Det övergripande målet för Tid för demokrati var att öka medborgarnas medvetenhet om och deltagande i den demokratiska processen och då särskilt i valen.

För att leda arbetet med Tid för demokrati tillsattes en särskild Demokratidelegation. Delegationen inledde sitt arbete under våren 2000 och avslutade arbetet vid utgången av 2002. Demokratidelegationen bestod av nio ledamöter och leddes av det dåvarande statsrådet Britta Lejon. Delegationen hade en rådgivande funktion och deltog i beredningen av beslut inom ramen för utvecklingsarbetet. Demokratidelegationens uppgift var att genomföra en rad aktiviteter för att öka människors möjligheter till deltagande och inflytande i den demokratiska processen och i samhällslivet i övrigt. Delegationen skulle också öka kunskapen och sprida erfarenheterna om utvecklingsarbetets konsekvenser samt vara ett forum för erfarenhetsutbyte mellan olika aktörer i frågor som rörde demokratiutveckling. Som ett led i detta arbete vidareutvecklades webbplatsen Demokratitorget. Enheten för demokratiutveckling, mänskliga rättigheter, folkrörelsefrågor och idrott vid Justitiedepartementet har fungerat som stöd och sekretariat för delegationen.

Utvecklingsarbetet bestod av tre huvudaktiviteter:

  • Ett nationellt rådslag för demokrati och delaktighet.
  • Stöd i form av bidrag för demokratiutveckling enligt förordningen (2000:648) om statliga projektbidrag för utvecklingsarbete för den svenska folkstyrelsen.
  • 80-årsjubileet av den allmänna rösträtten.

Ett nationellt rådslag för demokrati och delaktighet

Under andra halvåret 2000 genomfördes ett omfattande nationellt rådslag kring Demokratutredningens slutbetänkande. Rådslaget skedde i samarbete mellan utredningen och Justitiedepartementet och omfattade en mängd seminarier och andra aktiviteter runt om i landet.

Stöd i form av bidrag för demokratiutveckling

Inom ramen för utvecklingsarbetet har bidrag lämnats för demokratiutvecklingsprojekt med syfte att stimulera ett ökat deltagande i den demokratiska processen. Bidragen har lämnats med stöd av förordningen (2000:648) om statliga projektbidrag för utvecklingsarbete för den svenska folkstyrelsen. Drygt 1 200 projekt har behandlats i fyra ansökningsomgångar under åren 2000-2002. Projekten har främst varit inriktade på att engagera de grupper som i mindre utsträckning är delaktiga i den demokratiska processen med särskilt fokus på den lokala demokratin och frågeställningar kring skola och demokrati. Vid beredningen av ansökningarna har dessa delats in i olika kategorier såsom ungdomar, invandrare och kvinnor och jämställdhet. Hänsyn har också tagits till geografisk spridning och metodval. Sammanlagt har 142 projekt beviljats bidrag om totalt 19 miljoner kronor.

80-årsjubileet av den allmänna rösträtten

Inom ramen för utvecklingsarbetet uppmärksammades, under åren 2001-2002, 80-årsjubileet av den allmänna rösträtten och 25-årsjubileet av utländska medborgares rösträtt i kommunalvalen. Det övergripande syftet med jubileet var att öppet diskutera möjligheter och hinder för deltagande och engagemang i den demokratiska processen.

Inom ramen för jubileet producerades bl.a. demokratimagasinet "Röster" riktat till landets gymnasieungdomar för att uppmuntra dem att engagera sig i valet. Magasinet skickades under hösten 2001 till samtliga gymnasieungdomar och en rad organisationer. Vidare har i samarbete med riksdagen och Riksbankens Jubileumsfond en forskarantologi, "Rösträtten 80 år", givits ut med artiklar av en rad framstående forskare inom flera olika discipliner. Flera seminarier har även arrangerats inom ramen för Tid för demokrati. Dessa har bl.a. handlat om den mångvetenskapliga forskningens roll, IT & demokratiska processer, skolan och demokratin samt media och demokratin.

Webbplatsen Demokratitorget

Den webbplats som Demokratiutredningen byggde upp för sitt arbete - www.demokratitorget.gov.se - togs under våren 2000 över av Justitiedepartementet. Demokratitorget har sedan dess varit regeringens webbplats om demokrati och har fungerat som en mötesplats för debatt och diskussion samt en samlingsplats för information rörande demokratifrågor. Syftet med Demokratitorget var att skapa förutsättningar för att öka medborgarnas aktiva deltagande i samhällsdebatten samt stimulera kommunikationen mellan medborgare och regeringen. Demokratitorget erbjöd bl.a. allmän och riktad information om demokrati, diskussionsforum, nyhetsbrev och Demokratiutredningens samtliga skrifter och forskarvolymer och en omfattande publikationssamling. I samband med jubileumsfirandet togs även en särskild jubileumsavdelning fram. Det fanns även en projektdatabas över de projekt som beviljades bidrag för demokratiutvecklingsarbete inom ramen för Tid för demokrati. Databasens främsta syfte var att skapa ökade möjligheter till erfarenhetsutbyte samt att inspirera inför framtida demokratiarbete.

Utvärdering av Tid för demokrati

Mitthögskolan fick under våren 2003 i uppdrag att utvärdera Tid för demokrati. I utvärderingen ingick att göra en övergripande analys av utvecklingsarbetet och att bedöma i vilken utsträckning detta har stimulerat deltagandet i den demokratiska processen. Mitthögskolan skulle också föreslå hur ett framtida stöd för demokratiutveckling skulle kunna utformas. Mitthögskolan redovisade sitt uppdrag med rapporten "Demokrati tar tid" i september 2003.

Utvärderingen av arbetet med demokratistödet och övrigt arbete inom Tid för demokrati visar på positiva resultat. Utvärderingen menar att demokratiutvecklingsprojekten lämnat väsentliga bidrag till lokalt demokratiarbete i Sverige.

Utvärderingen konstaterar att nästan 90 procent av projektledarna menar att målen för projektet helt eller delvis har uppfyllts. De allra flesta projektledarna uppskattar också att deltagarnas kunskap och intresse för demokratifrågor ökat markant. Utvärderingen konstaterar också att drygt en fjärdedel av de tillfrågade projektledarna bedömer att projekten har lett till att projektdeltagarna i ökad utsträckning engagerar sig i politiska partier eller deltar i politiska möten. Mer än hälften av projektledarna gör bedömningen att projekt som riktade sig till ungdomar och personer med invandrarbakgrund uppvisar särskilt lyckade resultat.

För framtiden gör utvärderingen bedömningen att stödet till demokratiprojekten varit tillräckligt framgångsrikt för att olika modeller för ett fortsatt stöd bör övervägas. Det anses även rimligt att bibehålla målsättningen att försöka nå de tidigare prioriterade målgrupperna (exempelvis ungdomar, invandrare, funktionshindrade, arbetslösa m.fl.). Det nuvarande projektstödet anses kunna utgöra en grund för en fortsatt demokratisatsning, men det finns då skäl att överväga både nya varianter av stöd och att effektivare sprida kunskap om lyckosamma projekt som "goda exempel". Med största sannolikt skulle ett fortsatt stöd av detta slag, enligt utvärderingen, bli än mer effektivt genom att betona långsiktigheten och uthålligheten i demokratiarbetet.

Utöver analysen av resultat av stöd för demokratiutveckling har en särskild analys av demokratimagasinet Röster, som togs fram inom ramen för 80-årsjubileet av den allmänna rösträtten, gjorts. En särskild undersökning av webbplatsen Demokratitorget har även genomförts.

I utvärderingen konstateras bl.a. att informationsmaterial om rösträttsjubileet som skickades ut till gymnasieskolorna fått ett gott genomslag. Hälften av de intervjuade lärarna kom, två år efter kampanjen, ihåg materialet och en tredjedel uppgav att magasinet använts i undervisningen i samhällskunskap (A-kursen på gymnasiet). Utvärderingen menar att rösträttskampanjen varit ett värdefullt inslag i Tid för demokrati och varit framgångsrik i det viktiga arbetet gentemot ungdomar i skolorna. Utvärderingen konstaterar även att Demokratitorget har en viktig roll att fylla som en central plats för demokratidebatt och demokratiinformation. Vidare framkommer att webbplatsen framför allt används ur ett nyttoperspektiv, främst i arbetslivet, men även av privatpersoner med intresse för demokratifrågor.

Regeringen har utifrån de positiva erfarenheterna av Tid för demokrati satt igång en ny demokratisatsning inför Europaparlamentsvalet den 13 juni 2004. Regeringen avser även att inför de allmänna valen 2006 genomföra en demokratisatsning i syfte att främja ett ökat valdeltagande.