Politikområdet Demokrati
Generella demokratifrågor behandlas sedan 2001 inom ett eget politikområde i statsbudgeten, politikområde 46, Demokrati.
År 1999 bildades demokratienheten (i dag enheten för demokratiutveckling, mänskliga rättigheter, folkrörelsefrågor och idrott). Fram till bildandet av enheten hade sakfrågor som i dag behandlas inom politikområde Demokrati såsom val och valdeltagande behandlats inom olika departement. Många frågor som i dag omfattas av politikområde Demokrati har tidigare inte existerat som sakfrågor inom Regeringskansliet.
Målet för politikområdet Demokrati är att folkstyrelsen ska värnas och fördjupas. Regeringens demokratipolitik omfattar både insatser för ett ökat och mer jämlikt medborgerligt deltagande som insatser för att främja de mänskliga rättigheterna. En väsentlig del i demokratiarbetet är att verka för ett högt valdeltagande, samt för att öka medborgarnas inflytande och deltagande mellan valen. När det gäller politikens inriktning mot medborgerligt deltagande har den tre utgångspunkter:
- att stärka förutsättningarna för deltagande,
- att undanröja hinder för deltagande, samt
- att skapa möjligheter för ett ökat och mer jämlikt deltagande.
Demokratipolitiken innefattar både demokrati och mänskliga rättigheter. För demokratifrågorna finns det särskilda mål beslutade av riksdagen.
Demokrati
Riksdagen beslutade i april 2002 om fyra långsiktiga mål för demokratipolitiken (prop. 2001/02:80, bet. 2001/02:KU14, rskr. 2001/02:190). Målen är att:
- Valdeltagandet ska öka väsentligt i de nationella och kommunala valen liksom i valet till Europaparlamentet.
- En ökad andel av medborgarna ska inneha någon form av politiskt förtroendeuppdrag. Antalet personer som någon gång i livet har innehaft ett politiskt förtroendeuppdrag ska också öka.
- Medborgarna ska ges bättre möjligheter än i dag att delta i och påverka den politiska processen. Andelen medborgare som deltar ska också öka.
- Medborgarnas möjligheter att påverka den politiska processen ska bli mer jämlika än de är i dag. Andelen ungdomar, arbetslösa och personer med utländsk bakgrund som deltar i den politiska processen ska öka.
Mänskliga rättigheter
Riksdagen beslutade i mars 2006 om regeringens skrivelse "En nationell handlingsplan för de mänskliga rättigheterna 2006-2009, (skr. 2005/06:95). I den nationella handlingsplanen för de mänskliga rättigheterna fastställs att regeringens långsiktiga mål är att säkerställa full respekt för de mänskliga rättigheterna i Sverige. För att uppnå detta mål kommer regeringen att öka kunskapen och medvetenheten om de mänskliga rättigheterna, förbättra samordningen av arbetet för de mänskliga rättigheterna och på andra sätt främja de mänskliga rättigheterna.
