Hållpunkter i demokratipolitiken
Sedan mitten av 1970-talet har flera statliga utredningar, som på olika sätt berör demokratifrågor och strukturer inom den offentliga sektorn, presenterat sina betänkanden. Ett exempel är Maktutredningen som tillkallades 1985 (Ju 1985:02) med uppgift att analysera makt och inflytande inom olika områden i det svenska samhället. Bland annat skulle utredningen fördjupa kunskaperna om den svenska demokratins villkor, belysa medborgarnas möjligheter att påverka sina levnadsvillkor samt beskriva de faktorer som ger makt att forma morgondagens Sverige. Maktutredningen presenterade 1990 sin slutrapport "Demokrati och makt i Sverige" (SOU 1990:44).
Ytterligare ett exempel är Demokratiutvecklingskommittén som tillkallades 1995 (C 1995:05) med uppdrag att utreda och föreslå åtgärder som kan öka medborgarnas möjligheter till inflytande och delaktighet i samhällsutvecklingen och därmed på sikt bidra till en vital demokratisk utveckling. År 1996 presenterade utredningen sitt betänkande "På medborgarnas villkor - en demokratisk infrastruktur" (SOU 1996:162). Andra utredningar som kan nämnas i detta sammanhang är Ungdomskommitténs betänkande "Ungdom och makt" (SOU 1991:12), Personvalskommitténs betänkande "Ökat personval" (SOU 1993:21), Lokaldemokratikommitténs betänkande "Lokal demokrati i utveckling" (SOU 1993:90) och Kommunala förnyelsekommitténs betänkande "Förnyelsen i kommuner och landsting" (SOU 1996:169).
År 1997 tillsattes Demokratiutredningen (dir.1997:101) för att belysa de nya förutsättningar, problem och möjligheter som det svenska folkstyret möter inför 2000-talet. År 1999 tillkallade regeringen även Kommundemokratikommittén (dir. 1999:98) med uppdrag att föreslå åtgärder som ökar medborgarnas möjligheter till insyn och deltagande i den kommunala demokratin och som stärker den kommunala representativa demokratins funktionssätt och former. Demokratiutredningens förslag om ett långsiktigt arbete för att stärka demokratin, som presenterades i slutbetänkandet "En uthållig demokrati!" (SOU 2000:1) och Kommundemokratikommitténs förslag som presenterades i huvudbetänkandet "Att vara med på riktigt - demokratiutveckling i kommuner och landsting" (SOU 2001:48), följdes sedan upp av propositionen "Demokrati för det nya seklet" (prop. 2001/02:80), vars långsiktiga mål och handlingslinjer utgör grunden för dagens demokratipolitik.
Den 17 mars överlämnades skrivelsen "Demokratipolitik" (skr. 2003/04:110) till riksdagen. I skrivelsen beskrivs och analyseras den svenska demokratins utveckling efter 2002 i förhållande till målen i demokratipropositionen. Dessutom presenteras demokratipolitikens fortsatta inriktning och de områden som bör prioriteras i syfte att långsiktigt verka för målen om ett ökat och mer jämlikt medborgerligt deltagande.
