Regionalt samarbete
Ett starkare regionalt samarbete i Afrika motiveras av både politiska och ekonomiska skäl. Om konflikter ska lösas krävs regional samverkan. Ökad tillväxt för att bekämpa fattigdom förutsätter större marknader och samarbete för att utveckla infrastrukturen. En starkare röst i internationella handelsförhandlingar kan åstadkommas genom samarbete som utmynnar i gemensamma förhandlingspositioner. Slutligen är många problem på miljöområdet gränsöverskridande och kräver regionala lösningar.
Betydande ansträngningar görs också för att stärka det regionala samarbetet både på kontinental nivå och i olika subregioner. Ett viktigt steg togs 2002 då den relativt svaga Afrikanska enhetsorganisationen OAU ersattes med Afrikanska Unionen (AU). Den liknar mycket EU till sin uppbyggnad. AU har ett mycket brett verksamhetsområde men ett grundläggande mål är att bidra till fred, säkerhet och stabilitet i Afrika. Ett freds- och säkerhetsråd har upprättats för att hantera konflikter. Även subregionala organisationer förstärks och kan komma att spela en viktig roll. Det gäller Southern Africa Development Community (SADC) som är en samarbetsorganisation för länder i södra Afrika och som håller på att förstärkas. I Västafrika spelar Economic Community of West African States (ECOWAS) en aktiv roll för att bidra till konfliktlösningar. För att dessa organisationer skall bli effektiva krävs dock att medlemsländerna visar politisk vilja och engagemang och stödjer dem, inte minst genom att förse dem tillräckliga finansiella resurser för verksamheten.
FNs ekonomiska kommission för Afrika (ECA) har utvecklats till ett allt viktigare organ för ekonomisk analys och till en katalysator för ökat samarbete för god samhällsstyrning och ekonomisk integration. Afrikanska utvecklingsbanken spelar en viktig roll för finansiering av utvecklingsinsatser.
Afrikanska länder har utarbetat ett handlingsprogram för Afrikas utveckling New Partnership for Africa´s Development (NEPAD). Grundtanken är att afrikanska länder måste ta ansvaret för sin egen utveckling. Det långsiktiga målet är att utrota fattigdomen och stoppa Afrikas marginalisering i globaliseringsprocessen. Stark tonvikt läggs på bättre samhällsstyrning och man har satt upp ett särskilt organ African Peer Review Mechanism (APRM) som skall granska afrikanska länders politik vad gäller samhällsstyrning. Avsikten är att NEPAD skall genomföras genom åtgärder i enskilda länder men också genom regionalt samarbete. NEPAD har antagits som ett program för Afrikanska Unionen men arbetet med NEPAD har hittills bedrivits utanför AU. Avsikten är dock att verksamheten helt skall integreras i AU inom några år.
Sverige stödjer framväxten av det regionala samarbetet i Afrika och 2002 antogs en strategi för Sveriges stöd till regionalt och subregionalt utvecklingssamarbete i Afrika. Strategin bygger på grundtanken att det finns utvecklingsproblem som nödvändigtvis måste lösas genom regionalt samarbete. Det finns också utvecklingsproblem som bäst löses på nationell nivå men där ett betydande mervärde kan uppnås om samordning och erfarenhetsutbyte sker på regional eller subregional nivå.
I strategin anges en rad områden där svenskt stöd kan bli aktuellt. Det gäller i första hand konfliktförebyggande och konflikthantering, ekonomiskt samarbete och integration samt gemensam infrastruktur och gemensamma naturresurser. Även en rad andra områden är aktuella för svenskt stöd. Det gäller bland annat forskningssamarbete, samarbete för att bekämpa hiv/aids och nätverk för journalister och för mänskliga rättigheter.
Afrikanska prioriteringar, utvecklingsplaner och visioner skall vara vägledande för det svenska stödet som bör ha karaktären av partnerskapssamarbete.
