Mänskliga rättigheter och demokrati

Skyddet för de mänskliga rättigheterna är det mest kända av Europarådets arbetsområden. Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna (Europakonventionen) trädde i kraft redan 1953, fyra år efter det att Europarådet bildades.

Idag har samtliga medlemsländer undertecknat Europakonventionen. Konventionen har utvecklats till ett av de mest effektiva instrumenten till skydd för mänskliga rättigheter i världen. Kontrollen att konventionen efterlevs sker också på ett unikt sätt genom Europadomstolen för mänskliga rättigheter. På regeringens webbplats för mänskliga rättigheter finns mer information.

Kommissarie för mänskliga rättigheter

Thomas Hammarberg tillträdde i april 2006 ämbetet som Europarådets kommissarie för mänskliga rättigheter. Hammarberg har tidigare bland annat varit generalsekreterare i Amnesty International samt haft FN-uppdrag och varit svensk ambassadör för mänskliga rättigheter.

I MR-kommissariens mandat ingår att främja utbildning och ökad medvetenhet i Europarådets medlemsländer om mänskliga rättigheter, identifiera eventuella brister i lagar och regler, samt främja effektiv respekt för de mänskliga rättigheterna såsom de fastställts i Europarådets olika instrument.

Under besök i enskilda länder tar kommissarien upp olika frågor som identifierats som problematiska. Därefter lämnar han en rapport som diskuteras i ministerkommittén och sedan offentliggörs. Kommissariens prioriteringar och annan information finns på hans webbplats.

Demokrati och rättsstatens principer

Kriterierna för anslutning av nya medlemsländer har gradvis förskjutits från krav på en fungerande demokrati till att kandidatlandet ska utfästa sig att så snart som möjligt uppfylla villkoren. Att ett antal länder därmed antagits, trots brister i respekten för grundläggande Europarådsprinciper, bygger på tanken att framsteg uppnås bättre genom att engagera ett land i samarbete än att utestänga det. Som en följd av detta har Europarådets samarbetsprogram fått större omfattning. Programmen riktar sig framförallt till de nyare medlemsländerna i Central- och Östeuropa, på västra Balkan och i södra Kaukasien. De syftar till att underlätta uppfyllandet av de åtaganden som följer på medlemskapet genom att bygga upp fungerande rättssamhällen och stödja den demokratiska utvecklingen.

Med medlemsländer som antagits på villkor att de senare uppfyller vissa krav följer ett ökat behov av övervakning. Bland annat därför har ministerkommittén inrättat en särskild övervakningsprocedur. Denna ska omfatta samtliga medlemmar, även Sverige och andra länder som var med och grundade Europarådet eller som har varit medlemmar många år. Syftet är att på ett konstruktivt och ickediskriminerande sätt diskutera rådande missförhållanden. Ministerkommittén beslutade 2004 att övervaka respekten för föreningsfrihet. Även den parlamentariska församlingen har inrättat ett särskilt utskott som granskar hur medlemsländerna lever upp till sina skyldigheter och åtaganden.

Venedigkommissionen

Venedigkommissionen, som bildades 1990 och består av experter i statsrätt, visar hur Europarådet kan hjälpa framförallt de nyare medlemsländerna i arbetet med att ta fram nya demokratiska författningar, baserade på Europarådets grundläggande principer. Venedigkommissionen har till exempel arbetat med

• ett MR-ombudsmannaämbete i Armenien
• minoritetsskyddet i Kroatien
• konstitutionsreformen i Ukraina
• konstitutionsarbete i Tjetjenien
• Liechtensteins författningsreform

Läs mer om Venedigkommissionen under externa länkar till höger.