Elektronisk kommunikation, LEK
Lagen om elektronisk kommunikation, LEK (2003:389) började gälla den 25 juli 2003. Lagen bygger på EG-reglering vars övergripande målsättning är att åstadkomma ett harmoniserat regelverk för elektronisk kommunikation.
Lagen gäller elektroniska kommunikationsnät och kommunikationstjänster med tillhörande installationer och tjänster samt annan radioanvändning. Den omfattar den tekniska infrastrukturen men inte det innehåll som överförs i elektroniska kommunikationsnät med hjälp av elektroniska kommunikationstjänster. Lagen bygger på EG-reglering vars övergripande mål är att åstadkomma ett harmoniserat regelverk för elektronisk kommunikation och därigenom öka konkurrensen och den fria rörligheten av elektroniska kommunikationstjänster inom EU.
Kommissionen har gjort en första översyn av regelverket och publicerade i november 2007 nya uppdaterade förslag. I stort bygger förslagen på samma grundprinciper som nuvarande regelverk, men för att öka harmoniseringen föreslår kommissionen också att en särskild EU-myndighet för dessa frågor inrättas.
Effektiv konkurrens
Regelverket syftar till att öppna marknaden för nya aktörer och skapa konkurrens. Grundtanken i lagen är att konkurrensskapande skyldigheter kan meddelas för de marknader där det inte råder effektiv konkurrens.
Post- och telestyrelsen, PTS, ska kontinuerligt analysera produkt- och tjänstemarknaderna och identifiera sådana marknader på vilka det kan vara motiverat att införa skyldigheter enligt lagen. Marknadsanalyserna ska utföras utifrån konkurrensrättsliga principer och med hjälp av konkurrensrättslig metodik. PTS ska beakta kommissionens rekommendation om relevanta produkt- och tjänstemarknader, riktlinjer för marknadsanalyser och bedömning av betydande marknadsinflytande. PTS beslut fattas efter ett särskilt samråd med bland annat kommissionen.
För varje marknad tar man ställning till om det råder effektiv konkurrens. Om det inte bedöms råda effektiv konkurrens, ska företag med betydande inflytande på marknaden identifieras och åläggas skyldigheter, till exempel skyldigheten att bedriva samtrafik och tillträde till det metallbaserade accessnätet.
Om ett företag, antingen enskilt eller tillsammans med andra, har en sådan ekonomisk ställning att det i betydande omfattning kan agera oberoende av sina konkurrenter, sina kunder och i sista hand av konsumenterna, anses det ha ett betydande inflytande på marknaden.
Anmälningsplikten och begränsning av tillståndsplikten
För att det ska vara enkelt att kommersiellt tillhandahålla allmänna kommunikationsnät och allmänt tillgängliga elektroniska kommunikationstjänster räcker det med en allmän plikt att anmäla sådant tillhandahållande. Även Internetoperatörer och operatörer för rundradiosändningar (radio- och TV-sändningar till allmänheten) kan vara tvungna att anmäla sig. Något tillstånd för att tillhandahålla allmänna kommunikationsnät och allmänt tillgängliga elektroniska kommunikationstjänster behövs således inte. Enligt lagen om elektronisk kommunikation krävs det dock tillstånd för användning av radiofrekvenser och nummer ur en nationell nummerplan. Antalet tillstånd som beviljas i ett frekvensutrymme ska kunna begränsas om det är nödvändigt för att garantera en effektiv användning av radiofrekvenser.
Lagen om elektronisk kommunikation ger en möjlighet för PTS att fördela tillstånd för radiosändare eller nummer genom auktion. Myndigheten kan därmed använda såväl jämförande urvalsförfarande, så kallad skönhetstävling som auktion, eller en kombination av dessa förfaranden. Det är tillåtet att överlåta tillstånd att använda radiosändare eller nummer, så kallad andrahandshandel.
För utsändningar till allmänheten av ljudradio- och TV-program på radiofrekvenser under 3 gigahertz behövs dubbel prövning. Sådana sändningar behöver tillstånd enligt såväl radio- och TV-lagen (1996:844) som lagen om elektronisk kommunikation.
Skydd för konsumenter
Lagen om elektronisk kommunikation innehåller bestämmelser till skydd för konsumenter och andra slutanvändare.
Lagen om elektronisk kommunikation innehåller regler om vilka tjänster som ska finnas tillgängliga för alla till ett överkomligt pris. I första hand ska marknaden erbjuda dessa tjänster, men om så inte sker har staten ett ansvar för att konsumenterna får tillgång till dessa tjänster.
Lagen innehåller också bestämmelser om att rimliga krav ska ställas på den som tillhandahåller allmänna kommunikationsnät eller kommunikationstjänster vad gäller verksamhetens funktion, teknisk säkerhet, uthållighet och tillgänglighet vid extraordinära händelser i fredstid, till exempel naturkatastrofer och olyckor. I lagen finns också integritetsskydd för både privatpersoner och företag.
Enligt lagen ska vidare alla som besöker en webbplats med cookies, det vill säga en liten textfil som webbplatsen du besöker begär att spara på din dator, få information om att webbplatsen innehåller cookies, vad dessa cookies används till och hur cookies kan undvikas.
Enligt lagen har PTS möjlighet att tillgodose funktionshindrades behov av post- och teletjänster genom att ålägga operatörer att erbjuda vissa tjänster om det inte är oskäligt betungande för operatörerna. Om det bedöms lämpligt ska tjänsterna under vissa omständigheter upphandlas.
