Integration
Integrationspolitiken omfattar frågor om allas lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter oavsett etnisk och kulturell bakgrund. Den omfattar också nyanlända invandrares etablering i samhället, ersättning till kommunerna för flyktingmottagande, främjande av integration samt svenskt medborgarskap. Från och med 2009 ingår urbant utvecklingsarbete i integrationspolitiken.
Integrationsfrågorna berör många olika politikområden och det görs insatser inom t.ex. arbetsmarknads- och utbildningspolitiken liksom mot diskriminering. Politiken inriktas i huvudsak på generella åtgärder som minskar utanförskapet i samhället. Åtgärder som riktar sig till invandrare som grupp ska bara förekomma under den första tiden i Sverige. I skrivelsen "Egenmakt mot utanförskap - regeringens strategi för integration" presenteras regeringens bedömningar om inriktning, strategi och konkreta insatser inom sju strategiska områden för integration.
Organisation för flyktingmottagande
Sedan den 1 juli 2007 är det en uppgift för Migrationsverket och länsstyrelserna att verka för att det finns beredskap och kapacitet att ta emot flyktingar i kommunerna. Länsstyrelserna förhandlar med kommunerna om flyktingmottagande, i första hand i kommuner med en god arbetsmarknad eller där det finns försörjningsmöjligheter inom pendlingsavstånd.
Migrationsverket, länsstyrelserna och Arbetsförmedlingen har bildat en särskild samverkansdelegation för att kunna samarbeta mer effektivt om flyktingmottagandet. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) medverkar i detta arbete.
Ersättning till kommuner för flyktingmottagande
Kommuner som har en överenskommelse om flyktingmottagande får en grundersättning från staten. De får också ett statsbidrag per mottagen flykting (schablonersättning) som ska täcka kostnaderna för flyktingmottagandet.
Nyanländas etablering i samhället
Det är kommunens ansvar att bistå nyanlända flyktingar med att etablera sig i samhället. De nyanlända erbjuds introduktionsprogram som bland annat omfattar undervisning i svenska för invandrare (sfi) och kontakter med arbetsmarknaden samt skola och barnomsorg för barnen. Målet är att de så snart som möjligt ska lära sig svenska och kunna bli självförsörjande. En utredning "Egenansvar - med professionellt stöd" (SOU 2008:58) har presenterat förslag till reformerad styrning, ansvar, utformning och finansiering av flyktingmottagandet. Regeringen avser att under våren 2009 lämna förslag till riksdagen på området.
Reformer för att öka invandrares deltagande på arbetsmarknaden
Flera reformer har gjorts för att öka invandrares deltagande på arbetsmarknaden. Det gäller främst instegsjobb och nystartsjobb, jobb- och utvecklingsgarantin samt jobbgarantin för ungdomar. Satsningar görs också på kompetensutveckling av sfi-lärare, yrkesbedömning och validering av utländsk examen samt kompletterande högskoleutbildning.
Urban utveckling
Det urbana utvecklingsarbetet syftar till att finna effektiva metoder för att bryta utanförskapet i stadsdelar med hög arbetslöshet, otrygghet och ohälsa. Regeringen tecknar lokala utvecklingsavtal för drygt trettio stadsdelar med ett tjugotal kommuner.
Aktuellt
-
Nyamko Sabunis tal i riksdagen om budgetpropositionens utgiftsområde 13, integration och jämställdhet
Tal, 12 december 2008
-
Stenkastning mot högerextremister ingen lösning
Artikel, 5 december 2008
-
Nyamko Sabunis anförande vid europeisk ministerkonferens om integration i Vichy
Tal, 4 november 2008
-
Nyamko Sabuni deltar i europeisk ministerkonferens om integration
Pressmeddelande, 31 oktober 2008
-
"Lättare att flytta för invandrare"
Artikel, 25 september 2008
Relaterat
- Pressmeddelande: Regeringen satsar drygt två miljarder på integration
- Läs mer om regeringens politik mot diskriminering
- Läs mer om urban utveckling
- Läs mer om medborgarskap
- Egenmakt mot utanförskap - regeringens strategi för integration (Skr. 2008/09:24)
- Faktablad: Egenmakt mot utanförskap - satsningar som bidrar till integration
