Folkrörelsefrågor

Målet för folkrörelsepolitiken är att människor ska ha bästa möjliga förutsättningar att bilda och delta i olika typer av folkrörelser och föreningar. Folkrörelsefrågor omfattar generella frågor om villkoren och förutsättningarna för folkrörelser och övrigt föreningsliv. Folkrörelsepolitiken är inriktad på att dels stimulera och stödja människors organisering i föreningar och liknande sammanslutningar, dels bidra till goda förutsättningar för dessa föreningar att verka och bedriva verksamhet. Inom folkrörelsepolitiken ingår även idrottsfrågor och social ekonomi.

Arbetet med folkrörelsefrågor kan delas in i fyra verksamhetsgrenar:

  • generella förutsättningar rörande villkor och förutsättningar för folkrörelser och föreningar,
  • generella frågor rörande bidrag till folkrörelser och ideella föreningar,
  • regeringens och dess förvaltningsmyndigheters dialog med föreningslivet, samt
  • statistik, forskning och övrig kunskapsbildning om föreningslivet och dess verksamhet.

Frågor som rör folkrörelser hanteras inom samtliga departement och folkrörelsepolitiken ska därför ses som ett komplement som specifikt rör föreningslivet.

Ett begrepp som ibland nämns i samband med folkrörelsefrågor är social ekonomi. Med social ekonomi menas en verksamhet

  • som bedrivs för att göra konkret nytta för medlemmar eller andra grupper,
  • som inte tillhör den offentliga sektorn, och
  • där vinstintresset är underordnat.

En förutsättning för den sociala ekonomin är att människor går samman och organiserar sig, i t.ex. föreningar eller kooperativ. Inom folkrörelsepolitiken formas alltså förutsättningarna för den sociala ekonomin.

Integrations- och jämställdhetsdepartementet (e-post till Integrations- och jämställdhetsdepartementet)
Publicerad 23 mars 2004
Uppdaterad 10 november 2008