Upphovsrätt

Framställningar i tal eller skrift, datorprogram, databaser, musikaliska och sceniska verk, bildkonstverk, byggnadskonst, brukskonst - liksom alla typer av andligt skapande av ett litterärt eller konstnärligt verk - är skyddade genom upphovsrättslagen. Lagen ger konstnärer, författare, kompositörer eller andra skapande personer rätt att bestämma över hur deras litterära eller konstnärliga verk ska användas.

För att ett alster ska anses vara ett verk måste det ha uppnått verkshöjd. Det innebär att verket ska visa upp originalitet eller individuell särprägel som ett resultat av upphovsmannens personliga skapande. Det är med andra ord upphovsmannens säregna sätt att uttrycka något som skyddas, inte de idéer eller fakta som verket kan innehålla.

En upphovsman har ekonomiska och ideella rättigheter till sitt verk. Rättigheterna avser verket både i dess ursprungliga form och när det finns tillgängligt i ändrad form (såsom en översättning eller bearbetning). Upphovsrätten varar under upphovsmannens livstid och 70 år efter hans eller hennes död.

Upphovsmannen har:

Ekonomiska rättigheter

- rätt att tillåta eller förbjuda mångfaldigande av verket, t.ex. fotokopiering eller annan kopiering.
- rätt att göra verket tillgängligt för allmänheten, dvs. att framföra verket offentligt, att visa det offentligt eller att sprida exemplar av verket.

Ideella rättigheter

- rätt att - i den omfattning och på sätt som god sed kräver - bli namngiven i samband med att verket utnyttjas.
- rätt till respekt för verket, dvs. att verket inte får ändras eller göras tillgängligt för allmänheten i en form eller i ett sammanhang som är kränkande för upphovsmannens litterära eller konstnärliga anseende eller egenart.

I vissa fall får man lov att använda verk utan hinder av det upphovsrättsliga skyddets ekonomiska rättigheter. De ideella rättigheterna ska däremot alltid iakttas. Exempelvis får man lov att citera ur offentliga verk, men ska då namnge källan. De ekonomiska rättigheterna kan också, till skillnad från de ideella, överlåtas på en annan person.

Upphovsrättsutredningen

I april 2008 tillsattes en utredning för att göra en översyn av vissa frågor inom upphovsrätten. Professor Jan Rosén har utsetts till särskild utredare. Bakgrunden till utredningen är att det under senare år har samlats ett antal frågor som inte har kunnat hanteras i samband med andra lagstiftningsprojekt. Dessutom har upphovsrättslagen sedan den kom till 1960 genomgått omfattande förändringar utan att helheten har setts över. Utredningen består av tre delar:

  • en översyn av bestämmelserna om upphovsrättens övergång i bl.a. anställnings- och uppdragsförhållanden,
  • en översyn av vissa frågor om de s.k. avtalslicenserna m.m. (avtalslicensordningen är ett förenklat sätt inom upphovsrätten att träffa avtal i situationer där det t.ex. är ohanterligt att skaffa individuella tillstånd från alla rättighetshavare), samt
  • en översyn av hela upphovsrättslagen i redaktionellt och språkligt hänseende.

Utredningen i sin helhet ska redovisas den 31 oktober 2010 med ett delbetänkande beträffande de två första delarna den 31 oktober 2009.

Upphovsrättslagen

Upphovsrätten skyddar bl.a. författares, kompositörers, konstnärers och andra skapande upphovsmäns rättigheter att bestämma över det som de har skapat.

Upphovsrätten regleras i upphovsrättslagen (1960:729). Kompletterande bestämmelser finns i upphovsrättsförordningen (1993:1212) och internationella upphovsrättsförordningen (1994:193).