Upphovsrätt

Framställningar i tal eller skrift, datorprogram, databaser, musikaliska och sceniska verk, bildkonstverk, byggnadskonst, brukskonst - liksom alla typer av andligt skapande av ett litterärt eller konstnärligt verk - är skyddade genom upphovsrättslagen. Lagen ger konstnärer, författare, kompositörer eller andra skapande personer rätt att bestämma över hur deras litterära eller konstnärliga verk ska användas.

För att ett alster ska anses vara ett verk måste det ha uppnått verkshöjd. Det innebär att verket ska visa upp originalitet eller individuell särprägel som ett resultat av upphovsmannens personliga skapande. Det är med andra ord upphovsmannens säregna sätt att uttrycka något som skyddas, inte de idéer eller fakta som verket kan innehålla.

En upphovsman har ekonomiska och ideella rättigheter till sitt verk. Rättigheterna avser verket både i dess ursprungliga form och när det finns tillgängligt i ändrad form (såsom en översättning eller bearbetning). Upphovsrätten varar under upphovsmannens livstid och 70 år efter hans eller hennes död.

Upphovsmannen har:

Ekonomiska rättigheter

- rätt att tillåta eller förbjuda mångfaldigande av verket, t.ex. fotokopiering eller annan kopiering.
- rätt att göra verket tillgängligt för allmänheten, dvs. att framföra verket offentligt, att visa det offentligt eller att sprida exemplar av verket.

Ideella rättigheter

- rätt att - i den omfattning och på sätt som god sed kräver - bli namngiven i samband med att verket utnyttjas.
- rätt till respekt för verket, dvs. att verket inte får ändras eller göras tillgängligt för allmänheten i en form eller i ett sammanhang som är kränkande för upphovsmannens litterära eller konstnärliga anseende eller egenart.

I vissa fall får man lov att använda verk utan hinder av det upphovsrättsliga skyddets ekonomiska rättigheter. De ideella rättigheterna ska däremot alltid iakttas. Exempelvis får man lov att citera ur offentliga verk, men ska då namnge källan. De ekonomiska rättigheterna kan också, till skillnad från de ideella, överlåtas på en annan person.

Upphovsmannens rätt till ersättning vid vidareförsäljning av originalkonstverk

Följerätt, eller "droit de suite", innebär att upphovsmannen har rätt till särskild ersättning när ett exemplar av hans eller hennes konstverk säljs vidare. Bestämmelser om följerätt har funnits sedan 1996. Bestämmelserna har ändrats något till följd av ett EG-direktiv. De huvudsakliga ändringarna är följande.

En utvidgning föreslås av vilka försäljningar som kan ge rätt till ersättning. Fortsättningsvis kommer även försäljningar som sker från en privatperson till en köpare som är yrkesmässigt verksam på konstmarknaden att omfattas. Dessutom ska upphovsmannens ersättning, liksom tidigare, beräknas på försäljningspriset exklusive mervärdesskatt, men ersättningen ska betalas med allt lägre procentsatser vid ökande försäljningspris.

Lagändringarna trädde i kraft den 1 juli 2007.

Förlängning av uppdraget - Upphovsrätten på Internet

I augusti 2006 fick en utredare i uppdrag att redovisa utvecklingen, samt överväga och föreslå åtgärder när det gäller vissa upphovsrättsliga frågor på Internet. Utredaren ska särskilt överväga åtgärder för att stimulera utvecklingen av konsumentvänliga lagliga alternativ för tillgång till framför allt musik och film på Internet.

Utredningen redovisades i september 2007 sitt slutbetänkande "Musik och film på Internet - hot eller möjlighet?"

Nya regler om upphovsrätt sedan den 1 juli 2005

I dag kan upphovsrättsmaterial som musik, film, böcker, tidningar m.m. snabbt kopieras och enkelt överföras via exempelvis Internet. Den 1 juli 2005 ändrades upphovsrättslagen för att bl.a. anpassas till den tekniska utvecklingen. De nya upphovsrättsreglerna bygger till stor del på ett EG-direktiv.