Krishantering

Grundläggande för samhällets krishantering är att:

• Den som ansvarar för en verksamhet under normala förhållanden gör det också under en krissituation (ansvarsprincipen).
• Under en kris ska samhällsfunktioner så långt som det är möjligt fungera på samma sätt som vid normala förhållanden.
• En kris hanteras där den inträffar, av de närmast berörda och ansvariga.

Regeringskansliets krishantering

Regeringen är ansvarig för krishanteringen på nationell nivå. Regeringskansliet är i detta avseendet stabsorgan till regeringen. Regeringens ansvar för krishanteringen gäller i första hand strategiska frågor medan ansvaret för ledning och samordning av det rent praktiska arbetet ligger på berörda myndigheter.

Inom Regeringskansliet ligger ansvarsprincipen till grund för arbetet vid kriser. Regeringskansliets krishantering bygger på

• departementens krishanteringsorganisationer,
• en grupp för strategisk samordning,
• en chefstjänsteman för krishantering och
• ett kansli för krishantering.

Departementen

Den sakkunskap som finns vid departementen är nödvändig för att kunna hantera kriser. Departementen ansvarar vid kriser för sakfrågor inom sina ansvarsområden, medan Kansliet för krishantering vid Statsrådsberedningen ansvarar för samordning och stöd, en samlad lägesbild och gemensam sammanvägd analys.

Varje departement ska ha en krishanteringsplan och en krishanteringsorganisation. Det ska finnas en utsedd krisledningsgrupp som övat samt finnas en hög tillgänglighet vid departementen. Departementen ska därför ha en tjänsteman i beredskap.

Vid en kris ska departementet kunna

• ta emot och vidarebefordra larm,
• larma berörda inom den egna organisationen,
• kalla in personal för tjänstgöring,
• kontakta och samverka med myndigheter inom departementets ansvarsområde.

Grupp för strategisk samordning

För krishantering finns en grupp för strategisk samordning inom Regeringskansliet. Gruppen består av statssekreterare från departement som berörs av en allvarlig händelse. Gruppen leds av statsministerns statssekreterare eller den statssekreterare som han eller hon utser. Gruppens uppgift vid en kris är att

• ange strategisk inriktning för Regeringskansliets arbete,
• bereda frågor snabbt,
• avgöra oenigheter.

Chefstjänstemannen för krishantering

Chefstjänstemannen är placerad i Statsrådsberedningen och leder Kansliet för krishantering. Hans eller hennes närmaste chef är statsministerns statssekreterare. Chefstjänstemannens arbetsuppgifter är att

• utveckla,
• samordna och
• följa upp krishanteringsarbetet.

För att utveckla krishanteringsarbete inom Regeringskansliet kan chefstjänstemannen ge ut riktlinjer om vilken grundnivå departementen bör ha för att hantera en kris, om utbildning och övning med mera. Med att samordna menas att hålla ihop arbetet när flera departement är berörda, ha en helhetssyn och underlätta att inom Regeringskansliet arbeta över departementsgränserna. Med uppföljning avses bland annat att följa upp vilken förmåga som finns i Regeringskansliet att hantera kriser.

Chefstjänstemannen ska vid kriser säkerställa att arbetet dras igång, samt samordna och stödja arbetet inom Regeringskansliet.

Kansliet för krishantering

Chefstjänstemannen har till sin hjälp ett kansli för krishantering. Kansliets uppgifter är att ansvara för

• omvärldsbevakning och lägesbild,
• krishantering och kriskommunikation,
• analys och
• vara en central kontaktpunkt i Regeringskansliet.

Kansliet ska bedriva ständig omvärldsbevakning. Kansliet följer dygnet runt händelseutvecklingen både inom landet och internationellt. Kansliet har också en viktig uppgift i att stödja departementen i deras arbete att utveckla sin krishantering och kriskommunikation, ansvara för utbildning och övning samt ta fram analyser av hot och risker som kan drabba Sverige.

Under en kris ska kansliet stötta Regeringskansliet i hanteringen av krisen. I krishanteringsuppgifterna ingår att larma, ta fram en samlad lägesbild och en bild av hur samtliga enskilda händelser tillsammans påverkar samhället. Kansliets chef ska också, om det är nödvändigt, kunna dra igång krishanteringsarbetet i Regeringskansliet. Efter att krisen har hanterats ska kansliet kunna följa upp och utvärdera det genomförda arbetet.