497 miljarder till förstärkt infrastruktur i hela landet

Helheten

Satsningen består av 417 miljarder kronor statlig finansiering, 65 miljarder kronor finansieras genom trängselskatter, vägavgifter, EU-medel och kommunala bidrag. Framtida banavgiftsintäkter kan enligt Banverket komma att bidra med ytterligare ca 15 miljarder kronor. Som mest skulle därmed infrastrukturåtgärder på 497 miljarder kronor kunna genomföras 2010-2021.

Av den statliga ramen går 217 miljarder kronor till investeringar, varav 33 miljarder kronor går till länen och 184 miljarder kronor går till investeringar i den nationella planen. 200 miljarder kronor går till drift- och underhållsåtgärder, varav 136 miljarder kronor går till väg och 64 miljarder kronor går till järnväg.

Satsningar i storstadsregionerna Stockholm, Västra Götalands och Skåne

Alliansregeringens beslut möjliggör flera angelägna investeringar i Sveriges storstadsregioner. Stockholmsöverenskommelsen blir verklighet i och med regeringens beslut och omfattar infrastruktursatsningar om totalt cirka 100 miljarder kronor. Medfinansiering och de statliga länsramarna bidrar till ca hälften av resurserna. De största satsningarna i Stockholm är Förbifart Stockholm, Citybanan, Mälarbanan och Norra Länken.

I Göteborg introduceras det Västsvenska paketet som ett resultat av regeringens beslut. Satsningen omfattar ca 61 miljarder kronor. Det innebär ett förverkligande av satsningar som Västlänken, Marieholmstunneln och utveckling av kollektivtrafiken inom ramarna för satsningen K2020. I Göteborg kommer medfinansieringen att uppgå till ca 17 miljarder av investeringskostnaden.

I Skåne har infrastruktursatsningarna under mandatperioden främst varit inriktade på att förbättra och förstärka Öresundsregionens centrala roll som tillväxtmotor för södra Sverige. Satsningarna i Citytunneln som avslutas i höst är ett projekt som har varit framgångsrikt av flera skäl. Det har gått snabbt och hållit de ekonomiska ramar som gavs. Citytunneln och den pågående ombyggnaden av Malmö Central kommer att ytterligare förbättra tillgängligheten för resenärerna och förenkla godsflödena över Öresundsbron. Satsningen i Skåne omfattar totalt 19,3 miljarder kronor.

Stråk

Regeringen pekar särskilt ut viktiga stråk för näringslivets transporter och för arbetspendling.

Räta Linjen

E22, satsningar från Norrköping via Kalmar till Malmö

Ostkustbanan - Ådalsbanan - Botniabanan - (Norrbotniabanana)

Västkustbanan

Pågatåg Nordost

Hamnbanan/Marieholmsbron

Särskilda åtgärder för förbättrade godsflöden

En del i arbetet för att främja ett effektivt godsflöde och skapa goda export- och importmöjligheter för svenska företag åstadkoms genom att tidigarelägga investeringar på hamnbanan i Göteborg inklusive Marieholmsbron, som nämnts ovan. Tillskapandet av ytterligare ett spår till hamnområdet i Göteborg över Marieholmsbron ökar redundansen och minskar sårbarheten.

Andra särskilda objekt som kan nämnas är Södertälje sluss, farlederna till Gävle hamn och Norrköpings hamn, Tunadalsspåret till Sundsvalls hamn samt elektrifiering av spår till ett antal andra hamnar. Det är en betydande grad av medfinansiering i flera av dessa objekt. Trafikverket ska också inom ramen för övriga åtgärder prioritera att tillsammans med regionala företrädare och andra intressenter finansiera och slutföra järnvägsutredningen för sydostlänken som ett led i att planera för och utveckla trafikslagsövergripande transportlösningar mellan järnvägssystemet och sjöfarten.

Enskilda vägar och bärighet

Mycket hög andel av råvarutransporterna startar på en enskild väg och kräver god bärighet.

Ett blomstrande näringsliv måste finnas i hela landet - en av förutsättningarna är enskilda vägar.

Regeringen satsar en miljard per år till drift av enskilda vägar.

En trafikslagsövergripande planeringsprocess

Ett öppet och inbjudande arbetssätt med lokal och regional delaktighet i arbetet med en gemensam nationell plan för alla trafikslag har varit kännetecknande för planeringen av transportinfrastrukturåtgärder för perioden 2010-2021. Synpunkter har inhämtats genom möten, hearings, workshops och seminarier med bland annat representanter från regionerna och företrädare för bransch- och intresseorganisationer. "Öppet-hus-aktiviteter" har också anordnats för allmänheten.

Infrastrukturpropositionen - Framtidens resor och transporter - utgör grunden och har varit styrdokumentet för åtgärdsplaneringen. Regeringen överlämnade propositionen till riksdagen i september 2008 och efter riksdagens beslut om propositionen i december 2008 beslutade regeringen om uppdrag till trafikverken och länen att genomföra åtgärdsplanering.

Vägverket, Banverket, Sjöfartsverket och Luftfartsstyrelsen fick i uppdrag att ta fram ett gemensamt förslag till en nationell transportslagsövergripande plan för utveckling av transportsystemet för perioden 2010-2021. Samtidigt fick länen i uppdrag att ta fram transportslagsövergripande länsplaner för regional transportinfrastruktur för perioden 2010-2021.

Trafikverkens förslag till nationell plan lämnades till regeringen i september 2009 och remitterades sedan. Remissynpunkter och länens remitterade förslag kom in till regeringen under november 2009. Parallellt med planarbetet har ett intensivt arbete genomförts med att se över möjligheterna till medfinansiering, vilket resulterat i att den statliga finansieringsramen på 417 miljarder kronor kunnat kompletteras väsentligt och därmed möjliggjort att fler angelägna åtgärder kan genomföras.