Fler jobb och ökad tillväxt i hela Sverige

- Det viktigaste för mig har varit att satsa på åtgärder som kan skapa jobb i hela landet. Jag är helt övertygad om att satsningen på mat i kombination med turism har en stor potential att skapa nya jobb, säger jordbruksminister Eskil Erlandsson.

- Svenskt jordbruk har ett kommit långt i sitt miljöarbete. För mig är det angeläget att fortsätta detta arbete. Därför är det helt nödvändigt att förstärka jordbrukets konkurrenskraft så att de svenska bönderna ska kunna fortsätta att leverera mat med ett högt miljötänkande till konsumenterna, säger Eskil Erlandsson.

50 miljoner kronor satsas på Sverige - det nya matlandet

Regeringen arbetar vidare med sin vision om Sverige - det nya matlandet och tillför nu 50 miljoner kronor under fem år i en ny satsning. Satsningen främjar lokal och regional matkultur vilket bidrar till tillväxt i hela landet. Särskilt fokuseras på insatser för mat i offentlig sektor och för kommunikation kring visionen. Sverige har unika förutsättningar genom råvarornas höga kvalitet men också genom ett stort kunnande och en stark position när det gäller innovativ och högförädlad mat. Om Sverige ska kunna bli Europas nya matland krävs det att stat, kommuner och landsting tar ansvar för den mat som serveras inom det offentliga, i bland annat skolor och i äldreomsorgen. Regeringen ser därför ett behov av att den offentliga sektorn utvecklar och höjer kompetensen kring hur måltiderna kan bli bättre.

Handelsgödselskatten försvinner 2010

Regeringens övergripande mål är att skapa förutsättningar för fler arbetstillfällen och växande företag i Sverige.

I dagsläget är Sverige det enda land inom EU som har en generell skatt på handelsgödsel. Skatten har bidragit till att Sveriges bönder har högre kostnader för sin produktion än vad kollegor i resten av Europa har. Det gör att svenska produkter blir dyrare och risken finns att produktionen flyttar till länder som inte har samma höga miljökrav som Sverige.

Priset på handelsgödsel påverkar inte användningen i så stor omfattning. Därför har inte skattens miljöeffekt varit så stor att den motiverat kostnaden för bonden.

Genom att avskaffa skatten tar regeringen ett stort steg för att nå sin ambition att svenska jordbrukare ska ha likvärdiga konkurrensvillkor jämfört med jordbrukare verksamma i övriga EU. Även de generella företagsreformer som regeringen föreslår gynnar de gröna näringarna på flera sätt. Framför allt den föreslagna sänkningen av egenavgifterna med fem procent bidrar till att stärka företagens konkurrenskraft. Regeringen föreslår dessutom en reformering av de sociala trygghetssystemen för företagare, vilket innebär en ökad likabehandling av företagare och anställda och tydligare regler. Regeringen avser även att inom ramen för det femåriga energieffektiviseringsprogrammet avsätta resurser för främjandet av effektivare maskiner inom de gröna näringarna samt införa en energikartläggningscheck för jordbruksföretag vars årliga slutanvändning av energi är betydande.

Avskaffandet av skatten på handelsgödsel innebär att jordbrukssektorns kostnader årligen minskar med ungefär 300 miljoner kronor. Företag inom de gröna näringarna får på så sätt bättre möjligheter att producera sunda och säkra livsmedel och bidrar till bättre konkurrenskraft och ökad utvecklingskraft i alla delar av Sverige.
Skatten ska avskaffas från den 1 januari 2010. Åtgärden ska förutom att stärka det svenska jordbrukets konkurrenskraft och kompensera jordbruket för kommande skattehöjningar på diesel som aviserades i klimat- och energipropositionerna och som fasas in från 2011.

Landsbygdsprogrammet förstärks

Sverige använder ungefär 70 procent av pengarna i Landsbygdsprogrammet för miljöåtgärder i jordbruket. Nu förstärks dessa satsningar ytterligare. Efter godkännande från kommissionen kommer programmet i sin helhet att förstärkas med 1,1 miljard kronor.

Dessa medel kommer att användas till åtgärder mot klimatförändringar, ökad produktion av förnybar energi, bättre vattenförvaltning, bevarad biologisk mångfald samt omstrukturering av mjölksektorn. Ändringarna innebär också att tillgången till bredband på landsbygden kan öka i en snabbare takt.

Landsbygdsprogrammet omfattar perioden 2007 - 2013 och har som övergripande mål att stödja en ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbar utveckling av landsbygden i Sverige. Programmet finansieras både från EU-budgeten och nationellt och omfattar totalt, efter den föreslagna ändringen cirka 36 miljarder kronor eller cirka 5 miljarder kronor per år.