Miljölagstiftning
En samlad och skärpt miljölagstiftning
Den centrala miljölagstiftningen finns sedan den 1 januari 1999 samlad i en miljöbalk (1998:808). I miljöbalken finns bland annat:
Allmänna hänsynsregler
- som alla ska följa för att skydda naturen. Hänsynsreglerna innebär till exempel att alla måste vidta nödvändiga skyddsåtgärder och försiktighetsmått. Hänsynsreglerna ska gälla för all verksamhet som påverkar miljön och betyder att den som orsakar skada eller olägenhet ansvarar för att förebygga eller avhjälpa den.
Miljökvalitetsnormer
- som sätter gränser för hur mycket naturen tål. Genom miljökvalitetsnormerna bestäms högsta eller lägsta halt av ämnen i mark, vatten eller luft i ett område.
Miljöbalkens bestämmelser om hushållning med mark- och vattenområden ger skydd åt områden med höga natur- eller kulturvärden, särskild betydelse för rennäring eller fiske och liknande. Riksintressanta områden får ett särskilt starkt skydd.
Avgift och skadestånd
Miljöbalken innehåller ett sanktionssystem med regler som gör det möjligt att besluta om en miljösanktionsavgift om någon överträder miljöbalkens bestämmelser. Den som förorenar eller på annat sätt skadar någon annans egendom kan bli skyldig att betala skadestånd. Om inte den ansvarige kan betala, kan den som skadats ha rätt till ersättning ur en miljöskadeförsäkring.
Prövning enligt miljöbalken
Ansökningar om tillstånd för miljöfarliga verksamheter prövas av miljödomstol eller länsstyrelse. Regeringen prövar ansökningar för verksamheter som har stor påverkan på omgivningen, till exempel kraftverk, massafabriker eller motorvägar. Regeringen prövar även ansökningar som har överlämnats av miljödomstolen och överklaganden som rör försvarets verksamheter.
Varje ansökan prövas individuellt. Ett tillstånd kan förenas med villkor och ställa krav på skyddsåtgärder, om de är tekniskt möjliga, miljömässigt motiverade och ekonomiskt rimliga.
Krav på miljökonsekvensbeskrivning
En miljökonsekvensbeskrivning, MKB, måste alltid göras innan miljöfarlig verksamhet kan tillåtas. En MKB ska identifiera, beskriva och bedöma verksamhetens effekter på människor, djur, mark, vatten, luft, landskap och kulturmiljö.
Allmänheten har enligt miljöbalken rätt att delta och yttra sig när MKB görs. Dessutom kan miljöorganisationer överklaga tillstånd.
Rätt till påverkan enligt Århuskonventionen
Förhållandet mellan allmänheten och myndigheter regleras även i den internationella konventionen om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor, även kallad Århuskonventionen. Konventionen slår fast att medborgare har rätt att få tillgång till miljöinformation, rätt att påverka miljöbeslut samt rätt att överklaga miljöbeslut eller på annat sätt få en juridisk prövning om deras rättigheter har kränkts.
System för geografisk miljöinformation - genomförandet av Inspiredirektivet
Regeringen presenterade proposition 2009/10: 224 "Ett sammanhängande system för geografisk miljöinformation" för riksdagen i maj 2010. Innebörden av propositionen är att det blir enklare att följa förändringar i miljön, för att förutse, förebygga och hantera naturolyckor och för att effektivt kunna utforma och genomföra EU:s miljöpolitik.
Genom den föreslagna lagen, och en kommande förordning om geografisk miljöinformation i anslutning till lagen, kommer det i Sverige utvecklas en infrastruktur, med enkelt användbara elektroniska tjänster, som gör geografisk miljöinformation från olika myndigheter tillgänglig nationellt och inom EU via Internet, för myndigheter, kommuner och vissa enskilda organ men också för allmänheten.

