Reseberättelse från Genève 9-11 mars 2008

Programmet var fulltecknat när högskole- och forskningsminister, tillika Globaliseringsrådets ordförande Lars Leijonborg besökte Genève 9-11 mars 2008. Syftet med resan var dels att besöka världens största partikelaccelerator vid CERN, dels att träffa företrädare för olika organisationer med globaliseringsprofil.

CERN

Partikelkollisioner i nära ljusets hastighet

Besöket inleddes med en halvdag på CERN, den europeiska organisationen för kärnfysik. Delegationen fick åka 86 meter rätt ner i marken för att nå den 27 km långa partikelacceleratorn, Large Hadron Collider (LHC) som invigs i oktober. LHC är ett enormt forskningsprojekt och har kostat 30 miljarder kronor att bygga. Sverige är en av bidragsgivarna som medlem i CERN. I LHC kommer strålar av protoner att kollideras i nära ljusets hastighet. På så sätt skapas flera miljarder kollisioner varje sekund och vid varje kollision genereras ett spraymoln av nya partiklar. Några av de partiklarna kommer förhoppningsvis att ge svar på några av partikelfysikens stora gåtor.

Finns Higgspartikeln?

LHC är den största partikelacceleratorn i världen. Och storlek är helt avgörande för att nå de energinivåer som krävs för att hitta den så kallade Higgspartikeln. Higgspartikeln, om den finns, är den felande länken i partikelfysikens så kallade Standardmodell.

Att lösa partikelfysikens stora gåtor

CERN grundades 1954 med ambitionen att besvara de stora frågorna om universums uppkomst. Varför ser universum ut som det gör och vad består det av? Utryckt annorlunda handlar det om massas ursprung, den mörka materians beskaffenhet, gåtan om varför materia har massa och att förstå vart antimaterian egentligen tog vägen. Mycket återstår att kartlägga. Dagens vetenskap kan bara förklara 4% av universums massa och energi.

Griden- framtidens super-Web

Största delen av dagens partikelfysik kan härledas till experiment utförda med partikelacceleratorer. Trots att detta är grundforskning, har CERN också haft en viktig roll i tillkomsten av mer vardagsnära tillämpningar, till exempel PET-kameran som används inom sjukvården. Behoven hos forskarna vid Cern ledde dem till att börja utveckla World Wide Web och den s.k. Griden (från engelskans elnät), som är en sorts utveckling av webben. Griden består av hopkopplade datorer och datorcentra så att den sammantagna kapaciteten kan utnyttjas. På så sätt kan mycket komplexa och kapacitetskrävande beräkningar göras. CERN siktar på att ha hela projektet igång till 2010. Den svenska staten är engagerad i framtagandet av Griden och dess tillämning, "e-vetenskapen", som kan bli ett värdefullt verktyg för all forskning där det är aktuellt med komplexa beräkningar och stora datamängder.

United Nations High Commissioner for Refugees (UNHCR)

Fokus på migration mellan utvecklingsländer

Efter CERN begav sig delegationen till FN:s flyktingorgan UNHCR för ett möte med Senior Policy Adviser José Riera som berättade om de dagsaktuella frågorna inom UNHCR. Idag lever c:a tre procent av världens befolkning utanför sina ursprungsländer - en andel som faktiskt varit ganska stabil under lång tid. Antalet personer som definieras som flyktingar i världen har sjunkit under ett antal år. Riera poängterade att flyktingströmmarna, särskilt om man räknar med så kallade intern-flyktingar - alltså personer som är på flykt i sina egna länder -, utgör en speciell utmaning. Ofta dominerar dock nord-perspektivet, med fokus på t.ex. arbetskraftsinvandring, på den globala migrations- och utvecklingsagendan. Migration mellan utvecklingsländer borde belysas mer menade Riera, det är där majoriteten av migranterna (och flyktingarna) återfinns.

Migration leder till utveckling

Migration leder ofta till utveckling och migranterna bidrar till välstånd såväl i ursprungs- som värdlandet. Återvändare har ofta nya kunskaper och resurser värdefulla för landets utveckling. De s.k. remitteringarna, en term för de pengar migranterna skickar hem, uppgår årligen till över 150 miljarder dollar, d.v.s. tre gånger nivån för det internationella biståndet.

Allt fler migranter blir illegala

Att antalet flyktingar sjunker i världen och idag ligger omkring 9,9 miljoner förklaras till en del av att de internationella reglerna försvårat för de traditionella flyktingströmmarna, vilket skapat en stor del illegala migranter. Idag är det dessutom ofta svårt att skilja mellan arbetskraftsmigration och flyktingmigration. Dessvärre tvingas båda grupperna använda samma illegala metoder när de etablerade vägarna stängs, enligt Riera. En växande grupp av migranter är de statslösa som idag uppgår till 5,8 miljoner. UNHCR arbetar därför idag direkt med vissa länder, t.ex. Bangladesh, för att undvika statslöshet.

International Organization for Migration (IOM)

IOM - 122 medlemsstater och USD 529 miljoner i budget

Därefter fortsatte delegationen till den internationella organisationen för migration (IOM) för att träffa bl a chefen för forsknings- och migrationspolicyenheten, Dr. Michele Klein Solomon. IOM bildades 1951 och har ett brett mandat. Aktiviteterna spänner över många olika områden, alltifrån arbetskraftsmigration till konfliktförebyggande åtgärder. I huvudsak erbjuder organisationen medlemsstaterna råd och analyser i en rad olika migrationsfrågor. Medlemskretsen uppgår idag till 122 länder och verksamheten är helt och hållet frivilligfinansierad med en operationell budget för 2008 på USD 529 miljoner.

Lite befintlig forskning om integration

Mötet inleddes med en diskussion om bristen på forskning kring integration. Klein Solomon förklarade att FN:s statistikavdelning i och för sig har en del statistik men forskning är trots det svår att bedriva eftersom jämförelser mellan länder är mycket komplicerat att göra. Ett belysande exempel på statistikens otydlighet är siffran som anger det totala antalet migranter i världen (191 miljoner). Till denna grupp räknas alla som bott minst ett år utomlands d.v.s. allt från flyktingar till utbytesstudenter. Klein Solomon menade dock att den ökande uppmärksamheten kring migrationsfrågor sannolikt kommer framtvinga bättre och mer forskning framöver.

Starka migrantnätverk förbättrar integrationen

Statistik visar att arbestkraftsmigrationen ökar och allt tyder på att trenden kommer hålla i sig. En viktig faktor är migranternas nätverk. Det har visat sig, menade Klein Solomon, att en väg till bättre integration är att stärka dessa nätverk. De migranter som känner sig trygga i de nya länderna ger mer även till sina ursprungsländer. En annan viktig fråga är att få globala och regionala system på plats för att hantera migrationen.

World Trade Organization (WTO)

Växande oro på världsmarknaden

Resan avslutades med ett besök på Världshandelsorganisationen (WTO) där delegationen träffade dels Patrick Low, chef för den ekonomiska forskningen, dels generaldirektören Pascal Lamy. Patrick Low inledde med att ge sin syn på effekterna av den oroliga amerikanska marknaden. Low påpekade att det är svårt att skilja det långa perspektivet från det korta. Konjunkturen påverkar handeln och troligen går därför handeln en tuffare framtid tillmötes. Low underströk vikten av att arbeta för en mer egalitär handelsregim där alla parter ges utrymme att ta del av globaliseringens fördelar. En annan viktig fråga enligt Low är hur handeln påverkas av miljöhotet. Klimatutmaningen måste hanteras med klokhet och gedigen analys.

Läget i Doharundan

Besöket på WTO fortsatte med ett informellt möte med generaldirektör Pascal Lamy och Arancha Gonzalez Laya, stabschef hos Lamy. Lamy började med att informerade om läget i Dohaförhandlingarna, en förhandlingsrunda som syftar till förbättrat regelverk och nya avtal för handelsområdet. Lamy beskrev en avkylning av världskonjunkturen som både positivt och negativt för de fortsatta förhandlingarna. Å ena sidan sätter det protektionistiska krafter i rörelse, å den andra skapar det press på världens regeringar att spjärna mot sådana krafter. Lamy poängterade även att Doharundan är relativt ung, och att det tar tid att få allt på plats. En översyn av regelsystemet behövs dock och Lamy var därför optimistisk om utsikterna för att ro förhandlingarna i hamn.

Resan innehöll också sammanträffanden med personal på den svenska representationen och en lunch med chefen för Världsbankens kontor i Genève, Richard Newfarmer. Besöket i Schweiz bjöd sammanfattningsvis på många inspirerande och informativa möten som säkert kan komma att användas i olika sammanhang, bland annat i arbetet med regeringens forskningspropositionen och Globaliseringsrådets slutrapport.