Svenska företag och investeringar i israeliska bosättningar på Västbanken
Med anledning av den senaste tidens uppmärksamhet kring svenska företags handel och investeringar i israeliska bosättningar på Västbanken svarar Christian Nilsson, ansvarig handläggare, på frågor i ämnet.
En israelisk bosättning på Västbanken.
Vad är bosättningar?
Israel ockuperade Gaza och Västbanken inklusive östra Jerusalem i samband med sexdagarskriget 1967. Efter kriget kom israeliska bosättningar att upprättas i de ockuperade områdena. Idag bor det omkring 260 000 israeler i över hundra bosättningar på Västbanken, exklusive östra Jerusalem (med omkring 160 000 bosättare). Israel avvecklade bosättningarna i Gaza 2005.
Bosättningarna varierar i storlek, från enstaka hus till städer, och är ofta sammanlänkade med Israel via ett särskilt vägnät. För att uppmuntra till inflyttning eller investeringar i bosättningarna erbjuder den israeliska staten, direkt eller indirekt, en rad förmåner eller finansiellt understöd. Flertalet vägspärrar och andra rörelsehindrande åtgärder på Västbanken - som hämmar, inte minst, en palestinsk ekonomisk utveckling - beror på bosättningarna.
Hur ser Sverige på de israeliska bosättningarna på Västbanken?
Sveriges och EU:s fredsansträngningar i konflikten mellan Israel och palestinierna syftar till, en av parterna framförhandlad, tvåstatslösning, baserad på 1967-års gränser och FN:s säkerhetsråds resolutioner. De israeliska bosättningarna på Västbanken, inklusive i östra Jerusalem strider mot folkrätten. Det är enligt internationell humanitär rätt förbjudet för en ockupationsmakt att överföra sin egen befolkning till ockuperat område. Ockupationsmakten får inte heller underlätta inflyttning av den egna befolkningen på ockuperat område. Sverige och EU har också varit mycket tydliga med att bosättningarna kan komma att förekomma slutstatusförhandlingarna och riskerar att omöjliggöra en hållbar tvåstatslösning.
Vilket är företagens ansvar?
Folkrättens regler vänder sig i första hand till stater som därmed har klara förpliktelser enligt den humanitära rätten vad gäller ockuperade områden. Beträffande företags ansvar är den rättsliga situationen mer komplex. Men inom området mänskliga rättigheter har det under de senaste åren förts en diskussion om ansvarsfrågan, bland annat inom FN-systemet. Ett av initiativen som startades av FN:s före detta generalsekreterare Kofi Annan är Global Compact. Det bygger på frivillig anslutning och betonar företagens ansvar att efterleva antagna principer.
Vad betyder detta för svenska företags eventuella verksamhet i israeliska bosättningar på Västbanken?
Vi förväntar oss att svenska företag har ett ansvarsfullt uppträdande oavsett var i världen de verkar. OECD:s riktlinjer för multinationella företag och principerna i FN Global Compact utgör universella normer för företag. Vi uppmanar kontinuerligt företag att tillämpa dessa normer och verktyg. I fråga om svenska företags eventuella verksamhet i, och kontakter med, israeliska bosättningar på den ockuperade Västbanken anser vi att det snarast är en fråga om lämplighet och om de vägval företaget gör utifrån det klara folkrättsliga läget. Det bör ligga i företagens intressen att agera med stor försiktighet i dylika miljöer. Detta för att undvika att uppfattas som en del av ett ockupationsförhållande med eventuella konsekvenser för företagens intresse också i omvärlden.
Varken Sverige eller EU har direkta möjligheter att förhindra europeiska investeringar i bosättningar på de ockuperade områdena, men däremot en skyldighet att se till att produkter från dessa bosättningar inte åtnjuter tullfrihet under associeringsavtalet mellan EU och Israel.
Det bör särskilt framhållas att svensk handel och investeringar självfallet uppmuntras i Israel och i de palestinska områdena. Handelsminister Ewa Björling deltog av denna anledning i den första internationella investeringskonferensen på Västbanken 2008.
